Det här med hemlängtan är en jobbig liten bitch som hackar på en lite nu och då. Jag fick ett häftigt slag i bröstet igår kväll när jag skulle kolla min mail. Där såg jag ett mail ifrån min pappa och han skrev att här får du ett kort från farmor och farfars jubileumsmiddag. Det var ett maffigt kort och alla var där, jag menar alla från Pappas sida av släkten. Alla, utom jag. Det var precis när skolan hade börjat så jag hade ingen chans att försöka ta mig ner. Det är då man känner att man utsätter sig själv för grym tortyr genom att bosätta sig hundratals mil från de människor som man älskar.