HD at Scen Saga -Youtube version-
Ni har redan sett hur snygga vi var på Scen Saga och nu är det dags att ni får ta del av vårat performance!
Hoppas ni tycker om det! ^_^
Hoppas ni tycker om det! ^_^
Puss Och Kram
Ny frisyr, äntligen!
Ny frisyr, äntligen!
Scen saga blev en succé!
Scen saga blev en succé!
Cutest baby ever!
Bäbisen som kommer först i reklamen får mig att skratta som fan varje gång jag ser honom! ÄLSKAR DEN!
Min HBT Historia Del II
Min andra historia kommer att handla om mitt, då, nya liv inom HBT världen!
När jag väl kom ut så hade jag en känsla inom mig som om jag hade missat hela HBT svängen under tiden som jag var i garderoben. Jag kände därför, och inte vet jag varför, en liten desperation att ge mig ut på en gång och leva livet. Det behövde inte just vara inom HBT världen utan mer att bevisa för resten av världen vem jag var. Jag var för en gång skull sann med mig själv och då skulle jag tamejfan vara sann mot resten av världen också. Det här resulterade i en ganska effektiv outing process inför vänner och familj [Outing processen för min familj kommer i ett senare kapitel]! Det var också rejält med festande under den här perioden och ett ganska ytligt liv som stod för dörren. Jag har innan inte brytt mig om hur jag ser ut eller uppfattas av andra. När jag dock begav mig in i HBT världen, som är en oerhört narcissistisk och utseendefixerad värld så blev jag verkligen påverkad. Jag köpte nya kläder, skor och skönhetsprodukter stup i kvarten. Det fanns helt enkelt ingen nöd! Jag såg alla perfekta människor inom HBT världen och ansåg väl att jag skulle se ut som dem för att passa in i deras värld som jag missat.
De mesta händelserna som jag beskriver hände under min tredje termin här i Umeå! Jag blev väldigt utseendefixerad och väldigt mån om hur min kropp såg ut. Började träna för fullt igen sedan uppbrottet med hockeyn. Allt för att skapa en så snyggt yttre som möjligt och visst gick det bra, till en början i alla fall. Jag tycker nu att jag lät mig påverkas för mycket för vad mitt självförtroende klarade av. Man försökte ge sig ut på dejter och gayklubbar för att träffa killar men det gick inget bra alls. När man väl kommer in på deras yta så finns det ingeting därunder. Jag letade efter något mer men det var alltid den där fascaden som skulle visas utåt och det kände jag att det var något som jag inte tyckte om. Killar som jag trodde var schyssta visade sig helt enkelt vara skitstövlar, nu ska dock inte alla dras över en kam utan jag har träffat många underbara människor också. Men det livet som jag levde vid den här tiden gjorde att jag mådde sämre och sämre. Det påverkade min skola, mina relationer med kompisar och familj och inte minst mig själv! Jag mådde inte bra i den fruktansvärt utseendefixerade världen!
Det är inte förän senare som jag har förstått hur det hela har legat till. Jag är idag också väldigt mån om hur jag ser ut men det är absolut inte till den graden som det var förut. Jag tycker fortfarande om kläder och att se snygg ut för mig själv och andra men jag kan säga att jag ger blanka fan i om folk inte tycker om det jag har på mig. Det är ju inte dem som ska på sig kläderna utan det är jag! Så här var det inte förut, utan jag stod på mitt rum och provade kläder och accesoarer i en halvtimme och tänkte ganska maniskt på hur människorna i min närhet skulle tycka om det eller inte vilket ofta resulterade i flera mentala blackouts och ett sämre självförtroende.
Jag tycker ändå att jag har kommit ut som en starkare person från min jobbiga period under mitt andra år i Umeå! Jag hittade vem jag var och hur jag agerade i jobbiga situationer och kunde genom det lära mig hur jag fungerar. Tiden gick och till slut hittade jag den person som släppte in mig på djupet och det var också han som tog mig hjärta och som fortfarande idag håller det i sina händer och smeker det ömt!
Min resa inom HBT världen kan förklaras så här:
I reklamen om extra tuggumi så förklaras Ph värdet i munnen i form av en båge som går ner av angrepp mot tänderna. Sedan så går den upp igen på grund av bl.a. extra tuggumi. Den bågen representerar mitt liv inom HBT världen. Började på toppen av världen och sedan gick det stadigt neråt för att sedan räddas och nu går det uppåt för varje dag som går! Skyddet mot angrepp är hur jag utvecklat mig själv att inte påverkas av andra fullt lika mycket idag som jag gjorde förut. Dvs. jag kan idag vara i HBT världen och njuta av dess innehåll samtidigt som jag inte blir påverkad av dess fascad och för att vara ärlig, dess många många RÖTÄGG!
När jag väl kom ut så hade jag en känsla inom mig som om jag hade missat hela HBT svängen under tiden som jag var i garderoben. Jag kände därför, och inte vet jag varför, en liten desperation att ge mig ut på en gång och leva livet. Det behövde inte just vara inom HBT världen utan mer att bevisa för resten av världen vem jag var. Jag var för en gång skull sann med mig själv och då skulle jag tamejfan vara sann mot resten av världen också. Det här resulterade i en ganska effektiv outing process inför vänner och familj [Outing processen för min familj kommer i ett senare kapitel]! Det var också rejält med festande under den här perioden och ett ganska ytligt liv som stod för dörren. Jag har innan inte brytt mig om hur jag ser ut eller uppfattas av andra. När jag dock begav mig in i HBT världen, som är en oerhört narcissistisk och utseendefixerad värld så blev jag verkligen påverkad. Jag köpte nya kläder, skor och skönhetsprodukter stup i kvarten. Det fanns helt enkelt ingen nöd! Jag såg alla perfekta människor inom HBT världen och ansåg väl att jag skulle se ut som dem för att passa in i deras värld som jag missat.
De mesta händelserna som jag beskriver hände under min tredje termin här i Umeå! Jag blev väldigt utseendefixerad och väldigt mån om hur min kropp såg ut. Började träna för fullt igen sedan uppbrottet med hockeyn. Allt för att skapa en så snyggt yttre som möjligt och visst gick det bra, till en början i alla fall. Jag tycker nu att jag lät mig påverkas för mycket för vad mitt självförtroende klarade av. Man försökte ge sig ut på dejter och gayklubbar för att träffa killar men det gick inget bra alls. När man väl kommer in på deras yta så finns det ingeting därunder. Jag letade efter något mer men det var alltid den där fascaden som skulle visas utåt och det kände jag att det var något som jag inte tyckte om. Killar som jag trodde var schyssta visade sig helt enkelt vara skitstövlar, nu ska dock inte alla dras över en kam utan jag har träffat många underbara människor också. Men det livet som jag levde vid den här tiden gjorde att jag mådde sämre och sämre. Det påverkade min skola, mina relationer med kompisar och familj och inte minst mig själv! Jag mådde inte bra i den fruktansvärt utseendefixerade världen!
Det är inte förän senare som jag har förstått hur det hela har legat till. Jag är idag också väldigt mån om hur jag ser ut men det är absolut inte till den graden som det var förut. Jag tycker fortfarande om kläder och att se snygg ut för mig själv och andra men jag kan säga att jag ger blanka fan i om folk inte tycker om det jag har på mig. Det är ju inte dem som ska på sig kläderna utan det är jag! Så här var det inte förut, utan jag stod på mitt rum och provade kläder och accesoarer i en halvtimme och tänkte ganska maniskt på hur människorna i min närhet skulle tycka om det eller inte vilket ofta resulterade i flera mentala blackouts och ett sämre självförtroende.
Jag tycker ändå att jag har kommit ut som en starkare person från min jobbiga period under mitt andra år i Umeå! Jag hittade vem jag var och hur jag agerade i jobbiga situationer och kunde genom det lära mig hur jag fungerar. Tiden gick och till slut hittade jag den person som släppte in mig på djupet och det var också han som tog mig hjärta och som fortfarande idag håller det i sina händer och smeker det ömt!
Min resa inom HBT världen kan förklaras så här:
I reklamen om extra tuggumi så förklaras Ph värdet i munnen i form av en båge som går ner av angrepp mot tänderna. Sedan så går den upp igen på grund av bl.a. extra tuggumi. Den bågen representerar mitt liv inom HBT världen. Började på toppen av världen och sedan gick det stadigt neråt för att sedan räddas och nu går det uppåt för varje dag som går! Skyddet mot angrepp är hur jag utvecklat mig själv att inte påverkas av andra fullt lika mycket idag som jag gjorde förut. Dvs. jag kan idag vara i HBT världen och njuta av dess innehåll samtidigt som jag inte blir påverkad av dess fascad och för att vara ärlig, dess många många RÖTÄGG!
Schema för nästkommande två veckor!
Måndag: Opponering på våra examensarbete!
Tisdag: Sista teckenspråkslektionerna med Josephine <3
Onsdag: Tolkteori och Cecilia Wadensjö!
Torsdag: Case!
Fredag: Case!
Lördag: Mor och Far kommer till Umeå! Wiie! Dags att städa och flytta ut!
Söndag: Se Lördag!
Måndag: Sv redovisning om skulpturer plus föreläsning från STTF - Sveriges teckenspråkstolkars förening!
Tisdag: Gemytligheter hemma hos våran lärare Eva på förmiddagen och föreläsning av Svenne på eftermiddagen!
Onsdag: Handledning på förmiddagen och brännbollsyran a la Strömbäck på eftermiddagen - KLASSFEST!
Torsdag: Öppen Scen och avslutningsmiddag - Syster och Benji kommer hit!
Fredag: EXAMEN!
Alltså, snart kan jag räkna på mina fingrar hur många dagar det är kvar på min utbildning! Det är några hinder kvar att ta sig över men man börjar se mållinjen hägra på ganska nära avstånd iaf! Bara inget katastrofalt händer så ska man nog nå den! Jag kan inte förstå att jag snart ska flytta härifrån! FÖRSTÅR INTE!
Tisdag: Sista teckenspråkslektionerna med Josephine <3
Onsdag: Tolkteori och Cecilia Wadensjö!
Torsdag: Case!
Fredag: Case!
Lördag: Mor och Far kommer till Umeå! Wiie! Dags att städa och flytta ut!
Söndag: Se Lördag!
Måndag: Sv redovisning om skulpturer plus föreläsning från STTF - Sveriges teckenspråkstolkars förening!
Tisdag: Gemytligheter hemma hos våran lärare Eva på förmiddagen och föreläsning av Svenne på eftermiddagen!
Onsdag: Handledning på förmiddagen och brännbollsyran a la Strömbäck på eftermiddagen - KLASSFEST!
Torsdag: Öppen Scen och avslutningsmiddag - Syster och Benji kommer hit!
Fredag: EXAMEN!
Alltså, snart kan jag räkna på mina fingrar hur många dagar det är kvar på min utbildning! Det är några hinder kvar att ta sig över men man börjar se mållinjen hägra på ganska nära avstånd iaf! Bara inget katastrofalt händer så ska man nog nå den! Jag kan inte förstå att jag snart ska flytta härifrån! FÖRSTÅR INTE!
Love oh Love!
En favorit inför eurovision nästa vecka!
En dröm som kan bli verklighet!
Som sagt, igår var jag på Robin Hood! Jag har fortfarande samma tankar nu som före filmen. Russel Crowe </3 och Cate Blanchett <3. Crowe får nog förresten <//3 - Jag tycker verkligen inte om honom! Han kan bara spela sådana roller där det inte behövs något minspel i ansikte eller i övrigt heller! Han är som en död fisk där och därför får han bara macho roller, i alla fall de filmer som jag sett honom i. Han suger! Satt mest och irriterade mig över hur dålig skådespelare han var! Musiken var dock ljuvlig och Cate blanchett var sååå bra. Hon bara växer och växer i mina ögon!
På Lördag är det en stor dag! Då ska jag och Henrica uppträda på Scen Saga här i Umeå. Är ni här är ni hjärtligt välkomna. Vi håller för fullt på att repa och på torsdag är det också ett genrep som vi siktar att infinna oss på. Vi har valt två låtar som vi kommer att framföra! Jag är så stoked på att få stå på en "riktig" scen för en gång skull. Har ju stått på strömbäcks scen ett antal gånger så man är ju ganska van men att just få stå på en annan scen gör det hela mer intressant! Jag ska försöka få med min kamera och en duktig kamera man så ska ni få ta del av vårat uppträdande här på bloggen också! Woohoo!
Sedan så ska jag också nämna att min dröm kan nog bli verkligehet! Det har varit klart i någon vecka lite drygt nu men det som jag absolut älskar att göra, ni vet vad tiihii - kan jag nog få syssla med ännu mer i framtiden och då i andra sammanhang. Jag längtar tills mitt nya liv söderut börjar - så mycket!!
Jag har så mycket att se fram emot - vänta ni bara!
På Lördag är det en stor dag! Då ska jag och Henrica uppträda på Scen Saga här i Umeå. Är ni här är ni hjärtligt välkomna. Vi håller för fullt på att repa och på torsdag är det också ett genrep som vi siktar att infinna oss på. Vi har valt två låtar som vi kommer att framföra! Jag är så stoked på att få stå på en "riktig" scen för en gång skull. Har ju stått på strömbäcks scen ett antal gånger så man är ju ganska van men att just få stå på en annan scen gör det hela mer intressant! Jag ska försöka få med min kamera och en duktig kamera man så ska ni få ta del av vårat uppträdande här på bloggen också! Woohoo!
Sedan så ska jag också nämna att min dröm kan nog bli verkligehet! Det har varit klart i någon vecka lite drygt nu men det som jag absolut älskar att göra, ni vet vad tiihii - kan jag nog få syssla med ännu mer i framtiden och då i andra sammanhang. Jag längtar tills mitt nya liv söderut börjar - så mycket!!
Jag har så mycket att se fram emot - vänta ni bara!
Klart!!
Nu har jag färdigställt mitt specialarbete! Jag är så glad över hur det blev och jag är nöjd med mitt resultat! Imorgon ska jag lämna in det och veckan därpå har vi seminarium på allas arbeten vilken kommer bli intressant! För övrigt ska det nämnas att det endast är tre veckor kvar till Examen! Är det inte sjukt?!
Ikväll ska jag och jake på Bio! Robin Hood - Russel crowe </3 och Cate blanchett <3!
Ikväll ska jag och jake på Bio! Robin Hood - Russel crowe </3 och Cate blanchett <3!
Vems sida är vems?
Vems sida är vems?
Specialarbete
Jag vill att det ska vara över, NU!
I love you :)
I love you :)
Min HBT Historia Del I
Som jag skrev i några inlägg sedan att jag läste en blogg där en kille beskrev sin egna HBT historia. Jag blev grymt inspirerad av den så jag tänkte göra detsamma här på min blogg!
Jag tänkte börja min HBT historia med min första "komma-ut" situation.
Året var 2007 och jag var tjugo år gammal. Det tog ett tag för mig att komma på det själv, att jag var just Homosexuell! Nu när jag tänker tillbaka på min uppväxt så ser jag glasklart att jag varit HS en längre tid. Det var bara att jag ignorerade mina känslor vid den tiden och ville väl inte acceptera vem jag var. Jag växte upp i en hockey-kultur och ville väl rätta mig till normen antar jag. Nu tycker jag att det är barnsligt som jag höll på men vad ska man göra när man är ung och man vet helt enkelt inte bättre. Huvudsaken är ju att jag 2007 hittade vem jag var!
Jag kommer inte ihåg någon speciell incident där jag bara "OMG, jag är ju homosexuell!" utan som jag beskrev förut, så har jag nog vetat det men ignorerat det. Jag började acceptera vem jag var! Det var mycket tack vare min utbildning måste jag säga! Teckenspråket får mig att leva ut - jag får vara mig själv. Skolmiljön fick mitt, för dåliga, självförtoende att växa! En dag sa jag till mig själv "Va fan Dennis, varför håller du på som du gör?! Du vet, jag vet!" (Fan, det låter som jag har flera personligheter, HAHA)
Efter det där lilla samtalet så bestämde jag mig för att krypa ur mitt skal och vara ärlig mot mig själv och mot omvärlden!
Då kom nästa problem! Eftersom mitt självförtroende aldrig varit av en bra kaliber så var det här med att komma ut en jobbig process! Iaf till en början! Första personen som jag berättade det för tog det kanske c:a en timme före jag vågade säga något! Personen är Carolin och är klasskamrat på tolkutbildningen. Det var glasklart att det var hon jag skulle berätta det först för då hon är en av mina bästa vänner! Jag tog mod till mig och sa "Jag har en sak att berätta!" Jag frågade om hon ville följa med mig in i ett rum för DSB boxarna (Som är ett litet klaustrofobiskt rum med kamera där vi tecknar och filmar in våra berättelser). Hon gjorde det, och det var under en lektion där vi hade eget arbete, så vi missade faktiskt inget viktigt. :P
Som sagt, det tog en bra stund! Jag ville säga det rätt ut men det gick helt enkelt inte! Jag försökte nästla in det så att hon skulle förstå utan att jag nämnde ordet Bisexuell (som jag kom ut som i början). Men så började jag komma i närheten och sa den här frasen!
"Du och jag går på stan! Vi tittar på människor och framför oss går en flicka och en kille! *paus* (söta Carolin ser helt lost ut) Jag tycker om flickan *paus* men *paus* jag tycker om killen också! Så är det med alla människor som jag ser - jag tycker om både killar och tjejer"
Hon säger "Aha, men lilla vännen" Ger mig en kram och säger att det är helt okej och mycket andra saker som får mig att gråta inombords av lycka! Det var som en stor gigantisk planet lyftes från mina axlar! Det kändes så skönt! Jag hade tagit ett stort steg framåt!
Därefter så gick det bättre och lättare att säga det till folket runt omkring!
Ett stort tack måste jag säga till Carolin som hjälpt mig och stöttat mig igenom hela den här processen!
Nu är vi tyvärr inte lika nära idag som vi var då men hon ska veta att jag är djupt tacksam för hennes stöd!
Priceless!
Jag tänkte börja min HBT historia med min första "komma-ut" situation.
Året var 2007 och jag var tjugo år gammal. Det tog ett tag för mig att komma på det själv, att jag var just Homosexuell! Nu när jag tänker tillbaka på min uppväxt så ser jag glasklart att jag varit HS en längre tid. Det var bara att jag ignorerade mina känslor vid den tiden och ville väl inte acceptera vem jag var. Jag växte upp i en hockey-kultur och ville väl rätta mig till normen antar jag. Nu tycker jag att det är barnsligt som jag höll på men vad ska man göra när man är ung och man vet helt enkelt inte bättre. Huvudsaken är ju att jag 2007 hittade vem jag var!
Jag kommer inte ihåg någon speciell incident där jag bara "OMG, jag är ju homosexuell!" utan som jag beskrev förut, så har jag nog vetat det men ignorerat det. Jag började acceptera vem jag var! Det var mycket tack vare min utbildning måste jag säga! Teckenspråket får mig att leva ut - jag får vara mig själv. Skolmiljön fick mitt, för dåliga, självförtoende att växa! En dag sa jag till mig själv "Va fan Dennis, varför håller du på som du gör?! Du vet, jag vet!" (Fan, det låter som jag har flera personligheter, HAHA)
Efter det där lilla samtalet så bestämde jag mig för att krypa ur mitt skal och vara ärlig mot mig själv och mot omvärlden!
Då kom nästa problem! Eftersom mitt självförtroende aldrig varit av en bra kaliber så var det här med att komma ut en jobbig process! Iaf till en början! Första personen som jag berättade det för tog det kanske c:a en timme före jag vågade säga något! Personen är Carolin och är klasskamrat på tolkutbildningen. Det var glasklart att det var hon jag skulle berätta det först för då hon är en av mina bästa vänner! Jag tog mod till mig och sa "Jag har en sak att berätta!" Jag frågade om hon ville följa med mig in i ett rum för DSB boxarna (Som är ett litet klaustrofobiskt rum med kamera där vi tecknar och filmar in våra berättelser). Hon gjorde det, och det var under en lektion där vi hade eget arbete, så vi missade faktiskt inget viktigt. :P
Som sagt, det tog en bra stund! Jag ville säga det rätt ut men det gick helt enkelt inte! Jag försökte nästla in det så att hon skulle förstå utan att jag nämnde ordet Bisexuell (som jag kom ut som i början). Men så började jag komma i närheten och sa den här frasen!
"Du och jag går på stan! Vi tittar på människor och framför oss går en flicka och en kille! *paus* (söta Carolin ser helt lost ut) Jag tycker om flickan *paus* men *paus* jag tycker om killen också! Så är det med alla människor som jag ser - jag tycker om både killar och tjejer"
Hon säger "Aha, men lilla vännen" Ger mig en kram och säger att det är helt okej och mycket andra saker som får mig att gråta inombords av lycka! Det var som en stor gigantisk planet lyftes från mina axlar! Det kändes så skönt! Jag hade tagit ett stort steg framåt!
Därefter så gick det bättre och lättare att säga det till folket runt omkring!
Ett stort tack måste jag säga till Carolin som hjälpt mig och stöttat mig igenom hela den här processen!
Nu är vi tyvärr inte lika nära idag som vi var då men hon ska veta att jag är djupt tacksam för hennes stöd!
Priceless!
Scen Saga 22 maj
Här ska jag och min goda goda vän Henrica bjuda på ett lite teckenspråkigt performance!
Ni som är i Umeå den dagen är hjärtligt hjärtligt välkomna till att se HD vara en del av årets scen saga på Kulturnatta!
Kommer bli skitKUL!
Bleach blir film!
Det är bara för bra!
Jag läste på en filmsite att en av mina absoluta favorit Manga och Animé serier är på väg att göras till film av Warner brothers! Det är som om gudarna har hört mina önskningar! Att Bleach, som serien heter, ska bli film tror jag kommer slå stort. Låt mig säga så här - Action, blod, drama och den är riktigt riktigt rå! BRA! Här ska ni få se en massa klip ur animé serien!
Jag LÄNGTAR!
Jag läste på en filmsite att en av mina absoluta favorit Manga och Animé serier är på väg att göras till film av Warner brothers! Det är som om gudarna har hört mina önskningar! Att Bleach, som serien heter, ska bli film tror jag kommer slå stort. Låt mig säga så här - Action, blod, drama och den är riktigt riktigt rå! BRA! Här ska ni få se en massa klip ur animé serien!
Jag LÄNGTAR!
Unusual Way
Text:
In a very unusual way
One time I needed you
In a very unusual way
You were my friend
Maybe it lasted a day
Maybe it lasted an hour
But somehow it will never end
In a very unusual way
I think I'm in love with you
In a very unusual way
I want to cry
Something inside me goes weak
Something inside me surrenders
And you're the reason why, you're the reason why
You don't know what you do to me
You don't have a clue
You can't tell what it's like to be me looking at you
It scares me so that I can hardly speak
In a very unusual way
I owe what I am to you
Though at times it appears I won't stay, I'LL NEVER GO.
Special to me in my life
Since the first day that I met you
How could I ever forget you
Once you had touched my soul
In a very unusual way
You made me whole
...
Jag och Jacob klarade första testet!
Det är många som ser inköp och dekorerande av möbler som det största testet ett par kan utstå. Idag var det med nervösa steg som vi gick in på Mio för att leta efter en soffa till våran lägenhet. Nä, inte var jag alls nervös, utan det gick helt bra. Vi gick runt och provsatte olika soffor - några stela som en 90årig pensionär och andra mjuka som moln, eller nåt. Men vi gjorde det! Vi hittade en soffa som var lagom hård, lagom mjuk! Den heter Monza vilket jag tycker påminner och Montazami vilken kommer bli min och Jacobs husgudinna! Det är gråsvart till färgen och kommer passa utmärkt i våran nya lägenhet. Den är en 3-sits soffa med en Divan på högersidan! Så jäkla snygg och skön! Vi hade inga problem att komma överens!
Första testet - AVKLARAT!
Första testet - AVKLARAT!
