Örebro: Staden där man inte räds för att ta folk i skrevet
Som ni vet så var jag i Örebro förra helgen på Dövas dag. Jag har inte orkat uppdatera bloggen med vad som hände pga. sjukdom. Men jag tänkte bjuda på en bild innan jag ska ut med Jacob en sväng.
Den här bilden är ganska galen. När jag såg taxin först så tyckte jag att det var något som såg ganska konstigt ut. Jag tänkte inte så mycket på det men när jag såg en annan, likadan, så började jag skratta.
Man får greppa tag i något hårt och dra lite för att få upp dörren! ;)
Mysigt, eller hur!? hahaha
Den här bilden är ganska galen. När jag såg taxin först så tyckte jag att det var något som såg ganska konstigt ut. Jag tänkte inte så mycket på det men när jag såg en annan, likadan, så började jag skratta.
Man får greppa tag i något hårt och dra lite för att få upp dörren! ;)
Mysigt, eller hur!? hahaha
Beyoncé - Halo
Nu är den äntligen här! Min video på Beyoncés låt Halo. Jag måste dock erkänna innan att jag är inte helt nöjd med den men jag ides inte fixa och ändra i översättningen eller redigeringen. Jag är ganska trött på Halo nu faktiskt om jag ska vara ärlig. Det har dock varit ett kul projekt att arbeta med RnB för första gången. Nåja, nu ska jag sluta babbla och visa er videon!
Ikväll åker jag till Örebro för dövas dag 2009!
Vi ses efter helgen!
Puss och Kram!
Vi befinner oss inuti Tolk-ägget!
Några av er kanske vet att förut kunde det hända att några program på tv kunde vara tolkade till teckenspråk direkt. Teckenspråks-tolken befann sig i ett litet ägg i ett hörn på skärmen. Nu så är det så att jag och mina klass-kompisar fick en möjlighet att förverkliga det här, att just befinna oss i "tolk-ägget"!
Två människor från universitetet hade till uppgift att göra någon hemsida och den skulle de vilja göra så tillgänglig som möjligt. Därför hörde de av sig till oss och på väldigt kort varsel översatte vi låten som vi fick till uppgift att göra. Dagen efter kom de och filmade in alltsammans. Det var riktigt roligt.
Här är Henrica, Carolin, Jag och Sara inuti "tolk-ägget"!
Två människor från universitetet hade till uppgift att göra någon hemsida och den skulle de vilja göra så tillgänglig som möjligt. Därför hörde de av sig till oss och på väldigt kort varsel översatte vi låten som vi fick till uppgift att göra. Dagen efter kom de och filmade in alltsammans. Det var riktigt roligt.
Här är Henrica, Carolin, Jag och Sara inuti "tolk-ägget"!
Glorian kan snart bli sedd!
Jag har just spelat in Beyonce - Halo men jag har inte orkat redigera och ladda upp den än. Ville bara uppdatera er och säga att den kommer upp antingen imorgon eller på Torsdag. Ha en fortsatt bra dag, nu är det snart Hell's Kitchen! ^_^
Bjuder på en bild från sommaren som var. Ni ser min gloria ;)
Bjuder på en bild från sommaren som var. Ni ser min gloria ;)
New Moon - Ny trailer
Jag fick idag reda på att nästa film i Twilight serien, New moon, har släppt en ny och rykande fräsch trailer. Det är riktigt juicy kan jag lova. Jag har innan inte sett bok nummer två som en större favorit men nu när jag sett trailern så blir jag riktigt typ "omg jag vill se den nu".. Måste tillägga att Dakota fanning som Jane är ett bra val. Jag var skeptisk till en början men hennes kommentar i slutet "This might just hurt a little" med ett litet hånflin är hur bra som helst. Grymt gjort! Här ska ni få ta del av trailern! Titta och njut.
Hemlängtan kom som ett brev på posten!
Det här med hemlängtan är en jobbig liten bitch som hackar på en lite nu och då. Jag fick ett häftigt slag i bröstet igår kväll när jag skulle kolla min mail. Där såg jag ett mail ifrån min pappa och han skrev att här får du ett kort från farmor och farfars jubileumsmiddag. Det var ett maffigt kort och alla var där, jag menar alla från Pappas sida av släkten. Alla, utom jag. Det var precis när skolan hade börjat så jag hade ingen chans att försöka ta mig ner. Det är då man känner att man utsätter sig själv för grym tortyr genom att bosätta sig hundratals mil från de människor som man älskar.
Vad pää/baa teckenspråk?
Jag vet inte hur många gånger som jag och mina klasskompisar har fått svara på den frågan under åren som vi har gått på Strömbäck. För er som inte förstår så kan jag säga att det betyder Vad var det som fick er att börja studera teckenspråk? typ.
Jag tyckte det skulle vara lite bra och roligt att skriva det här på bloggen vad det var som fick mig in på detta karriärsval, för det har inte alltid varit lika självklart som just nu.
Det här är min historia om hur teckenspråket har blivit så stor del av mitt liv!
(Den långa versionen)
Jag har alltid varit i kontakt med teckenspråket ända sedan jag föddes eftersom min underbara syster är döv. Jag lärde mig mycket de första åren vid livet och jag tyckte inte det var något särskilt konstigt faktiskt. Våran familj flyttade senare ifrån Göteborg och Partille till Vänersborg. Min syster skulle nämligen gå i skola där, Vänerskolan. Jag och Pernilla växte upp som vilka andra syskon som helst. Syskonkärlek till max. Ibland kunde det var hur bra som helst och redan nästa sekund så hatade man varandra så mycket att man inte kunde vara i samma hus. Ni som har syskon vet hur det är.
Jag började själv skolan och två gånger varje termin så åkte jag till Vänerskolan för att lära mig teckenspråk som ett hörande syskon. Det gick bra till en början och jag trivdes mycket bra. Men när jag började ta mig upp i ålder så var det något som hände. Det var plötsligt inte lika roligt med teckenspråk längre. Jag tror också, att det lite växte upp en avundsjuka inom mig eftersom min syster ofta fick uppmärksamhet istället för mig. Dels så tog min skola och min hockey mer och mer tid så jag och min syster gled mer och mer isär. Stunderna då vi hatade varandra blev längre och längre. Det gick t.o.m så långt att jag slutade teckna till min syster. Jag ångrar det djupt nu och jag har inget och försvara mig med mer än att jag var ung och dum. Vi gled mer och mer isär och jag tappade allt vad teckenspråk innebar. Det var väl något år eller mer som det var som värst, jag undvek min syster till max.
Men då kom vändningen. Min syster flyttade till Örebro för att gå på gymnasiet. Det gick en tid och jag tyckte det var hur skönt som helst att slippa ha henne hemma hela tiden. Men efter en längre tid var det en känsla inom mig som växte fram som jag aldrig trodde skulle infinna sig. Det var en känsla av saknad efter min syster. När hon då kom hem blev jag glad över att se henne igen, men vad hände då? Vi kunde inte kommunicera. Jag hade ju inte tecknat på flera år så jag hade ju glömt det mesta och bokstaverade mest. Jag blev en bokstaveringsmaskin och min syster blev omåttligt frustrerad. Det blev mycket missförstånd och jag mådde sämre och sämre eftersom det var mitt fel att jag inte kunde ha en fullgod kommunikation med min egen syster. Det var helt enkelt förjävligt!
Jag försökte komma igång med språket men det var inte så lätt som jag trodde. Min syster var ju bara hemma 1-2 ggr varje månad. Jag hade just börjat gymnasiet och hockeyn tog hur mycket tid som helst. Tid fanns inte helt enkelt till teckenspråket. Jag skämdes i flera års tid för mitt teckenspråk, för att jag inte kunde kommunicera med henne. Men år 2004-2005 så tog jag upp det på allvar. Jag slutade med hockeyn 2004 (det var inte pga av teckenspråket utan att jag tappade gnistan) och tog också studenten. Jag var arbetslös i några månader och fick då genom ett arbetsprojekt i stan en praktik på min systers gamla skola, vänerskolan. Jag var med på idrottslektionerna och assisterade. Mitt teckenspråk var inte alls bra men jag kände att det blev bättre. Jag träffade en gammal bekant där på skolan och det var på det viset som jag fick jobb som kontaktperson för en döv kille. Med honom jobbade jag drygt ett år samtidigt som jag läste upp betyg på komvux, bl.a teckenspråk steg 1 och 2. Det blev bättre och bättre med mitt språk och jag kände att jag inte behövde skämmas lika mycket och jag var glad att min syster fortfarande ville prata med mig.
Tack vare jobbet som kontaktperson så kom jag att komma i små situationer där jag fick tolka ibland. Efter en dag när jag jobbat så kom jag hem och jag var helt lyrisk och jag kunde inte alls förstå varför? Det skulle ta en vecka tills jag förstod vad det var som gjorde mig så glad. Det gick en vecka och jag skulle jobba igen. Jag kom återigen hem helt lyrisk och jublande glad. Nu hade jag kommit på vad det var. Eftersom jag hade tolkat lite smått så hade jag haft ett tillräckligt teckenspråk för att skapa en förståelse mellan teckenspråket och svenskan. Jag förstod var det var. Så många år som jag skapat misär mellan min syster och mig tack vare mitt språk. Nu betalar jag tillbaka med att göra kommunikation möjligt istället med mitt språk. Det var därför jag var så glad. Att göra en kommunikation möjlig, det var helt underbart. Att vara den språkliga länken mellan två parter var helt underbart.
Det var då jag kom på att teckenspråks-tolk, det ska jag bli. Jag kom in på Strömbäck och flyttade över hela landet till Umeå. I början så kände jag fortfarande att jag, nästan var skyldig på ett sätt, att göra det här. Men medans språket växte och jag växte som person insåg jag att språket ger mig så mycket tillbaka. Jag kan leva på ett helt annat sätt genom teckenspråket. Jag har alltid varit lite stel och teckenspråket har hjälpt mig att leva ut mitt liv lite mer. Jag har fått chansen att integrera musik och teckenspråk som idag är en av mina största hobbys. Teckenspråket är nu en del av min vardag och jag älskar verkligen det här språket.
Jag befinner mig nu under utbildningens sista år till teckenspåks och dövblindtolk. Min resa har varit väldigt lång och jag börjar se målet på resan. Nej inte ett mål utan ett delmål för att min resa inom teckenspråkets värld kommer att fortsätta hela livet.
Finns det någon som jag vill tacka?
Min syster Pernilla: Om det inte varit för hennes tålamod hade jag inte varit här.
Jag älskar dig Pernilla!
Så för er som trodde jag valde att plugga teckenspråk bara för att jag kunde det innan, FUCK OFF!
Jag tyckte det skulle vara lite bra och roligt att skriva det här på bloggen vad det var som fick mig in på detta karriärsval, för det har inte alltid varit lika självklart som just nu.
Det här är min historia om hur teckenspråket har blivit så stor del av mitt liv!
(Den långa versionen)
Jag har alltid varit i kontakt med teckenspråket ända sedan jag föddes eftersom min underbara syster är döv. Jag lärde mig mycket de första åren vid livet och jag tyckte inte det var något särskilt konstigt faktiskt. Våran familj flyttade senare ifrån Göteborg och Partille till Vänersborg. Min syster skulle nämligen gå i skola där, Vänerskolan. Jag och Pernilla växte upp som vilka andra syskon som helst. Syskonkärlek till max. Ibland kunde det var hur bra som helst och redan nästa sekund så hatade man varandra så mycket att man inte kunde vara i samma hus. Ni som har syskon vet hur det är.
Jag började själv skolan och två gånger varje termin så åkte jag till Vänerskolan för att lära mig teckenspråk som ett hörande syskon. Det gick bra till en början och jag trivdes mycket bra. Men när jag började ta mig upp i ålder så var det något som hände. Det var plötsligt inte lika roligt med teckenspråk längre. Jag tror också, att det lite växte upp en avundsjuka inom mig eftersom min syster ofta fick uppmärksamhet istället för mig. Dels så tog min skola och min hockey mer och mer tid så jag och min syster gled mer och mer isär. Stunderna då vi hatade varandra blev längre och längre. Det gick t.o.m så långt att jag slutade teckna till min syster. Jag ångrar det djupt nu och jag har inget och försvara mig med mer än att jag var ung och dum. Vi gled mer och mer isär och jag tappade allt vad teckenspråk innebar. Det var väl något år eller mer som det var som värst, jag undvek min syster till max.
Men då kom vändningen. Min syster flyttade till Örebro för att gå på gymnasiet. Det gick en tid och jag tyckte det var hur skönt som helst att slippa ha henne hemma hela tiden. Men efter en längre tid var det en känsla inom mig som växte fram som jag aldrig trodde skulle infinna sig. Det var en känsla av saknad efter min syster. När hon då kom hem blev jag glad över att se henne igen, men vad hände då? Vi kunde inte kommunicera. Jag hade ju inte tecknat på flera år så jag hade ju glömt det mesta och bokstaverade mest. Jag blev en bokstaveringsmaskin och min syster blev omåttligt frustrerad. Det blev mycket missförstånd och jag mådde sämre och sämre eftersom det var mitt fel att jag inte kunde ha en fullgod kommunikation med min egen syster. Det var helt enkelt förjävligt!
Jag försökte komma igång med språket men det var inte så lätt som jag trodde. Min syster var ju bara hemma 1-2 ggr varje månad. Jag hade just börjat gymnasiet och hockeyn tog hur mycket tid som helst. Tid fanns inte helt enkelt till teckenspråket. Jag skämdes i flera års tid för mitt teckenspråk, för att jag inte kunde kommunicera med henne. Men år 2004-2005 så tog jag upp det på allvar. Jag slutade med hockeyn 2004 (det var inte pga av teckenspråket utan att jag tappade gnistan) och tog också studenten. Jag var arbetslös i några månader och fick då genom ett arbetsprojekt i stan en praktik på min systers gamla skola, vänerskolan. Jag var med på idrottslektionerna och assisterade. Mitt teckenspråk var inte alls bra men jag kände att det blev bättre. Jag träffade en gammal bekant där på skolan och det var på det viset som jag fick jobb som kontaktperson för en döv kille. Med honom jobbade jag drygt ett år samtidigt som jag läste upp betyg på komvux, bl.a teckenspråk steg 1 och 2. Det blev bättre och bättre med mitt språk och jag kände att jag inte behövde skämmas lika mycket och jag var glad att min syster fortfarande ville prata med mig.
Tack vare jobbet som kontaktperson så kom jag att komma i små situationer där jag fick tolka ibland. Efter en dag när jag jobbat så kom jag hem och jag var helt lyrisk och jag kunde inte alls förstå varför? Det skulle ta en vecka tills jag förstod vad det var som gjorde mig så glad. Det gick en vecka och jag skulle jobba igen. Jag kom återigen hem helt lyrisk och jublande glad. Nu hade jag kommit på vad det var. Eftersom jag hade tolkat lite smått så hade jag haft ett tillräckligt teckenspråk för att skapa en förståelse mellan teckenspråket och svenskan. Jag förstod var det var. Så många år som jag skapat misär mellan min syster och mig tack vare mitt språk. Nu betalar jag tillbaka med att göra kommunikation möjligt istället med mitt språk. Det var därför jag var så glad. Att göra en kommunikation möjlig, det var helt underbart. Att vara den språkliga länken mellan två parter var helt underbart.
Det var då jag kom på att teckenspråks-tolk, det ska jag bli. Jag kom in på Strömbäck och flyttade över hela landet till Umeå. I början så kände jag fortfarande att jag, nästan var skyldig på ett sätt, att göra det här. Men medans språket växte och jag växte som person insåg jag att språket ger mig så mycket tillbaka. Jag kan leva på ett helt annat sätt genom teckenspråket. Jag har alltid varit lite stel och teckenspråket har hjälpt mig att leva ut mitt liv lite mer. Jag har fått chansen att integrera musik och teckenspråk som idag är en av mina största hobbys. Teckenspråket är nu en del av min vardag och jag älskar verkligen det här språket.
Jag befinner mig nu under utbildningens sista år till teckenspåks och dövblindtolk. Min resa har varit väldigt lång och jag börjar se målet på resan. Nej inte ett mål utan ett delmål för att min resa inom teckenspråkets värld kommer att fortsätta hela livet.
Finns det någon som jag vill tacka?
Min syster Pernilla: Om det inte varit för hennes tålamod hade jag inte varit här.
Jag älskar dig Pernilla!
Så för er som trodde jag valde att plugga teckenspråk bara för att jag kunde det innan, FUCK OFF!
Om jag åkte till Japan skulle jag..... del 2
...åka och se så mycket som möjligt av stadens arkitektur och natur..
Något jag speciellt alltid varit fascinerad av är en japansk trädgård vilket ser så fridfullt och underbart fint ut. Här ska jag bjuda på några bilder så jag kan locka er också!
Visst är det lockande?
Något jag speciellt alltid varit fascinerad av är en japansk trädgård vilket ser så fridfullt och underbart fint ut. Här ska jag bjuda på några bilder så jag kan locka er också!
Visst är det lockande?
Dövas dag 2009!
Nu närmar sig då en av årets stora händelse inom döv-svängen återigen. Dövas dag står för dörren och det är Örebro som är värdar för årets upplaga. Jag har varit på tre dövas dag i rad faktiskt och det har varit riktigt gemytligt de båda gångerna jag vart där innan. Först året var 07 då de var i Vänersborg. Det är min gamla hemstad så jag åkte självklart dit! Fick träffa många roliga människor och det som var grymmast var nog att få se signmark live. Det var något riktigt enastående lovar jag er. Signmark är en finsk rap grupp som rappar på finska/engelska samtidigt som det är en som tecknar! Grymt att se och så omåttligt inspirerande för mig som älskar att intergrera musik och teckenspråk. Förra året var det Piteå som stod som värd och det var inte riktigt lika kul. Skolan bjöd på resan och vi hade flera uppgifter som vi skulle göra vilket gjorde att man inte kunde njuta av själva atmosfären fullt ut. Man träffade dock några roliga människor som förgyllde helgen.
I år är det då dags för Örebro och jag tror det kommer bli grymt kul. Det var inte jättelängesedan jag var i Örebro men det ska bli kul att få komma tillbaka till staden över en helg. Det är nästa helg 18-20 sept som dövas dag äger rum. Det är många från min skola som ska åka ner vilket är superkul. Klass två och tre åker ner + jag och Henrica från år fyra. Jag och Henrica åker ner på torsdag kväll med nattåget och kommer till Örebro på morgonen därefter. Sedan ska vi ha riktigt kul i två dagar tills vi åker hem igen. Väl i Örebro kommer jag träffa min syster och systerson också vilket kommer bli helt toppen!
Vill ni veta mer om dövas dag 2009?
Klicka här!
Ska ni till Dövas dag 2009? Isf så ses vi säkert där! ^_^
I år är det då dags för Örebro och jag tror det kommer bli grymt kul. Det var inte jättelängesedan jag var i Örebro men det ska bli kul att få komma tillbaka till staden över en helg. Det är nästa helg 18-20 sept som dövas dag äger rum. Det är många från min skola som ska åka ner vilket är superkul. Klass två och tre åker ner + jag och Henrica från år fyra. Jag och Henrica åker ner på torsdag kväll med nattåget och kommer till Örebro på morgonen därefter. Sedan ska vi ha riktigt kul i två dagar tills vi åker hem igen. Väl i Örebro kommer jag träffa min syster och systerson också vilket kommer bli helt toppen!
Vill ni veta mer om dövas dag 2009?
Klicka här!
Ska ni till Dövas dag 2009? Isf så ses vi säkert där! ^_^
Teckenspråksprojekt
Som ni vet så har jag sagt att jag ska göra Beyonce - Halo och jag skall bara uppdatera er lite. Jag har översatt låten och befinner mig just i inlärnings fasen och ska förhoppningsvis spela in videon i veckan som kommer! Så håll till godo lite till så kommer ni snart få se en rykande färsk video!
Har också en annan idé inför kommande video efter Halo. Det kan bli så att det blir Jace Everett - Bad things. Ni som sett på true blood känner säkert igen den här låten. Det är nämligen intro låten till serien som blivit omåttligt populär runt om på våran jord! Jag vet inte riktigt om jag ska ge mig på den här videon. Men det skulle kunna bli riktigt grymt med ganska mörk, gloomy stämning. Vad tycker ni?
Text:
I wanna do bad things with you.
When you came in the air went out.
And every shadow filled up with doubt.
I don't know who you think you are,
But before the night is through,
I wanna do bad things with you.
I'm the kind to sit up in his room.
Heart sick an' eyes filled up with blue.
I don't know what you've done to me,
But I know this much is true:
I wanna do bad things with you.
When you came in the air went out.
And all those shadows there filled up with doubt.
I don't know who you think you are,
But before the night is through,
I wanna do bad things with you.
I wanna do real bad things with you.
Ow, ooh.
I don't know what you've done to me,
But I know this much is true:
I wanna do bad things with you.
I wanna do real bad things with you.
Har också en annan idé inför kommande video efter Halo. Det kan bli så att det blir Jace Everett - Bad things. Ni som sett på true blood känner säkert igen den här låten. Det är nämligen intro låten till serien som blivit omåttligt populär runt om på våran jord! Jag vet inte riktigt om jag ska ge mig på den här videon. Men det skulle kunna bli riktigt grymt med ganska mörk, gloomy stämning. Vad tycker ni?
Text:
I wanna do bad things with you.
When you came in the air went out.
And every shadow filled up with doubt.
I don't know who you think you are,
But before the night is through,
I wanna do bad things with you.
I'm the kind to sit up in his room.
Heart sick an' eyes filled up with blue.
I don't know what you've done to me,
But I know this much is true:
I wanna do bad things with you.
When you came in the air went out.
And all those shadows there filled up with doubt.
I don't know who you think you are,
But before the night is through,
I wanna do bad things with you.
I wanna do real bad things with you.
Ow, ooh.
I don't know what you've done to me,
But I know this much is true:
I wanna do bad things with you.
I wanna do real bad things with you.
Tror ni det kan bli ett bra projekt? det är ju en aning annorlunda :)
Beställning: CDON
Idag så var jag och Jacob iväg till Maxi och som vanligt brukar vi stanna till vid DVD hyllorna och kika lite. Jag har sedan en tid tillbaka kännt att jag velat köpa Heroes boxen på säsong 1. Men den har varit lite dyr! PÅ Maxi kostade första säsongen 399:- vilket inte var så farligt men bestämde att vänta lite till. Jacob var på jakt efter futurama och one tree hill men väntade också.
När vi kom hem så kollade Jacob på internet efter serierna istället. Då hittade han Heroes säsong 1 för 169:-, jag tappade hakan och beställde direkt. Då fanns det också ett erbjudande att om man köpte för över 100:- så fick man köpa en annan seriebox för 99:- och där så jag Oz, fängelseserien från några år sedan. Bestämde mig för att lägga till 99:- och köpte den serien också. Jag har också sedan länge velat ha Oz. Därför blev dagens beställning:
Allt för under 300:-, helt klart värt det!!
När vi kom hem så kollade Jacob på internet efter serierna istället. Då hittade han Heroes säsong 1 för 169:-, jag tappade hakan och beställde direkt. Då fanns det också ett erbjudande att om man köpte för över 100:- så fick man köpa en annan seriebox för 99:- och där så jag Oz, fängelseserien från några år sedan. Bestämde mig för att lägga till 99:- och köpte den serien också. Jag har också sedan länge velat ha Oz. Därför blev dagens beställning:
Allt för under 300:-, helt klart värt det!!
So you think you can dance - gobitar ifrån Säsong 5
Jag kommer här visa mina fem favorit framtädande ifrån säsong 5 av So you think you can dance!
NJUT!
NJUT!
Att Jeanine tog hem segern var grymt bra! Hon har inte varit min favorit under programmet men har under de senaste 4-5 avsnitten vunnit mer och mer poäng hos mig. Hon var ganska osynlig när hon var med Phillip! Evan var min absoluta favorit, han kom trea, bra gjort Evan! Jag är så glad att Brandon inte vann, han Suger.. Jag vet inte men jag kan inte med honom. Hans personlighet, hans skitfula leende och hans stork liknande utseende. Han är en stor dansare, ja, men jag kan helt enkelt inte med honom!
Evan och Jeanine 4-ever! Fjortishjärtan!
